onsdag 31 augusti 2011

Du och jag

Nu när jag är hemma och du är den jag först och främst umgås och spenderar tid med och för. Känns det som jag lär känna dig ännu bättre och du mig. Du verkar förstå när jag är trött och behöver vila, som i morse när jag var trött efter inte kunnat somna så gick du med på att sova tätt intill mig till strax innan tio. Det är så härligt att få se dig vakna varje morgon och få hålla dig. När du sovit är du nästan alltid lugn och kramig, vilket jag som gos-pappa uppskattar mycket

Det är härligt att få vara med om hur du utvecklas och hittar på nya saker. Du pratar(papp, mamm, anpa, dad, gunggunggun), ofta och mycket. Du kan säga "Hej da" vilket du gör när folk kommer, är med dig, men på senaste inte när folk ska gå.. fast oftast en liten stund efter folk gått. När du kommunicerar med mig är du väldigt bestämd och bestämmer när jag måste vara med och när jag inte får vara med. Oftast får jag inte vara med när mamma är hemma men när hon inte är det så är det ett krav.

Du klättrar ibland själv upp i din barnvagn där jag absolut inte får störa dig.  Nu när vi är Helsingborg har jag passat på att ta dig ut på promenad när du valt att sitta i vagnen. Hemma ger du mig tid att städa lite och göra lite andra sysslor, eller ge mig några minuter egen tid,  medan du leker med vagnen

Roligast är att du utvecklar din gång och du blir bättre och bättre på att hålla balansen. Du håller oss fortfarande oss i händerna, men du klarar längre och längre att stå på egenhand... det handlar fortfarande om runt 10 sekunder men det är en härlig utveckling att få vara med om. Igår så tog du två steg helt själv. Det var som att se sitt favorit lag i vinna i alla sporter ;) (inte för att jag är så bra på favorit lag, men jag inbillar mig att det är så det känns)

Just nu är vi hoss farmor och farfar där jag får öveningsköra medan farmor tar hand om dig. Du är väldigt förtjust i både farmor och farfar som är väldigt förtjusta i dig.

//Patrik - som är lycklig

onsdag 17 augusti 2011

Babbel babbel

Du vinkar, och du pratar. Du kan sitta i mitt knä och vinka till pappa, samtidigt som du säger: "ej-ej". Ibland blir det "ej-da" istället, du har inte riktigt lärt dig att skilja mellan de två. När vi frågar "var är lampan" får du en koncentrerad min, och ofta för du upp blicken och handen mot taket och säger bestämt "pa".

Mormor är övertygad om att du säger det allra mesta nu. Gunga, till exempel. Jag sträcker mig i alla fall så långt som att du har börjat förstå språkets funktion, att de ljud vi gör kan vara kopplade till saker och rörelser.

Du har varit förkyld i några dagar nu. Det spelar dig nog inte så stor roll bortsett från att du har ärvt pappas hosta på nätterna. Det låter otäckt, men oftast vaknar du inte av det. Det har fått som konsekvens att du dricker väldigt mycket välling — du vill inte äta vanlig mat för tillfället. Inte ens gröten går ner som förr. Vi hoppas att det är en fas, och låter dig hållas så länge det är synd om dig.

Sommaren har gått fort, men det har hänt mycket. Vi har varit runt hos mor- och farföräldrar, badat, plockat svamp och bär, lekt för fulla muggar. Nu kommer hösten och mer och mer mys. Härliga tider stundar!

- Nanna

måndag 8 augusti 2011

Tre tänder

Jag jobbar och står i på Systembolaget, din pappa jobbar och står i här hemma. Du har lyckats kämpa fram tre tänder: två längst fram i nedre käken, och en längst fram i övre. Den andra i övre kommer nog snart den med, det spänner hemskt mycket och du har nästan alltid fingrarna i munnen. I anslutning till detta har du varit något mer missnöjd under dagarna än vanligt, men du är fortfarande ganska harmlös. Du ler stort när jag kommer hem och kramar om mig. Om din pappa går ut i trädgården ett tag kryper du fram till honom och ställer dig upp mot hans ben när han kommer in igen. Du glädjer oss så.

Favoritleken är tittut, du kryper fram till filtar och tyger och drar dem över huvudet. Då ska vi säga "Var är Charlie?" varpå du drar ner tyger och avslöjar dig. Då säger vi "Ja, där är Charlie!" och du skrattar. I övrigt leker vi mycket i sängen, du och din pappa tältar under täcket, du kastar dig fram och tillbaka, jag hoppar upp och ner, du skrattar så du kiknar.

Vi berättar för dig varje dag hur underbar du är, hur mycket vi älskar dig. Vi skrattar åt dina skämt och beundrar dina nya landvinningar. Jag hoppas att du alltid ska vara så här nöjd med dig själv. Du är det finaste vi någonsin sett.

- Nanna