fredag 27 april 2012

Snart ett och ett halvt

Du är lite sjuk, näsan rinner, men du märker inget utan är lika glad som alltid. Du är bara lite tröttare; varken du eller vi får sova på nätterna sedan dryga veckan tillbaka. Efter någon timmas sömn vaknar du och är jätteledsen. Enda sättet att få dig lugn har ofta varit att lägga sig med dig i sängen i ditt rum - något vi försöker låta bli men hemligen älskar. Det är fantastiskt att få lägga sig där med ena armen ovanför ditt huvud och den andra runt din midja, sniffa i ditt hår, klappa lite och känna dig långsamt slappna av och somna om. De enstaka sparkarna jag får i magen är ett billigt pris att betala för mysfaktorn.

Därefter följer oftast en natt full av nästan-vakningar, där jag får klappa lugnt på dig och viska trygga ord i ditt öra. När du sedan vaknar på morgonen är du pigg och glad, och jag uttröttad. Då brukar du få syn på en bok eller en mobiltelefon som du skulle kunna leka med — och lägger den glatt på mitt ansikte. Har jag tur har boken mjuka pärmar. Det brukar dock gå att distrahera med youtube-klipp: din pappa spelar nyheter och jag Astrid Lindgren-filmer. Så vaknar jag långsamt med ditt huvud lutandes på bröstet. Fullt av kärlek.
När jag leker med dig håller du mig fullständigt i nuet. Jag tror att det är en av anledningarna till att jag blir så lycklig av dig: världen runt omkring tynar bort och tappar betydelse. Det är bara du som spelar roll, och du skrattar. Fantastiska lilla unge!!!
- Nanna

1 kommentar:

  1. Efter en timmes barnvaktande måndagen 23/4 är jag fullständigt slut. Nej! det var en underbar timme. Bara Charlie och jag. Vi spelade in film med Charlie i huvudrollen och Thomas som simpel statist. Hej, hej vinkade hon åt sig själv i displayen. Sen drog vi iväg till bowlingbanan i min IPhone där Charlie gjorde 116 poäng med två strikar. Slutligen avslutade vi med ett discjokeypass där vi varvade lite Beatles med Bob Dylan till alla djurens beundran. De dansade nästa i takt allihop, särskil grodan som just slukat den sega giraffen. Hen mådde bra men Charlie blev lite bekymrad över giraffens välmående. En sann humanist såg jag i henne. Sen kom en förälder och bröt vår förtrollning. Men å andra sidan hade jag inte bytt någon blöja utan bara njutit av vår tid tillsammans. Tack Charlie!

    SvaraRadera