tisdag 12 mars 2013

Lilla Manda, snart två månader. Vad fort du växer!

Du är den lyckligaste bebis jag har mött. När du inte sover eller äter, så skrattar du eller ligger tyst och spanar omkring dig. Du ropar då till ibland för att vi ska komma och prata eller skoja med dig, ett kort litet äh! räcker för att fånga vår uppmärksamhet. Då du nästan aldrig låter annars, så lyder vi gärna din minsta lilla vink... Du är så nöjd med livet, det är nästan magiskt att se. Och med en enda liten blick så lockar vi genast fram skratt och leenden. Normaltillstånd lycklig, som Sari brukade säga.

En vanlig dag för Manda: Du vaknar ungefär 06:30-07:00. Äter, skrattar. Ligger och tittar en stund. Sedan följer du med till skötbordet och vi byter blöja. Du hälsar på dina kompisar (mobilen som hänger över skötbordet) och ler lite till. Sedan sitter du i babyskyddet eller i din babysitter medan vi andra äter frukost. Du tittar på. Därefter följer du med i vagnen när din storasyster ska till förskolan, oftast somnar du innan vi lämnat tomten. Då är klockan ungefär 08:15. Sedan sover du fram till mellan 10:00 och 11:30, och vaknar utsvulten. Du får lite mat, skojar en stund och tittar därefter på när jag äter. Klockan 13:10 går vi för att hämta din syster på förskolan, och du somnar återigen innan vi lämnat tomten. Du sover till klockan 15:00 ungefär, vaknar utsvulten. Så mat, du halvslumrar ett tag till och från klockan 17:00-18:00 någonstans brukar du vara vaken (med enbart små sovpauser). För natten somnar du någon gång vid 21:00.

Under natten vaknar du som en klocka var tredje timme för mat. Första gången somnar du om på fläcken, andra gången kan vara lite krångligare, och då hjälper i allmänhet din pappa dig. Det kan ta upp till 30min eller en timma.

I natt sov du i egen säng, som jag och Charlie hade hjälpts åt med att sätta ihop under gårdagen. Det gick fläckfritt, du somnade utan problem. Vi får se hur det går natt nummer två! Jag tror att din napp hjälper dig mycket - Charlie hade ju aldrig napp, utan brukade somna vid bröstet. Du kan istället ta med dig den tryggheten in i vilken säng du än sover i. Vi får se om min teori stämmer.

Det är något hemlighetsfullt och klokt över dig, Manda-li, där du ligger och småler som Monalisa. "Manda-li, Manda-la, Manda-lu, hur mår vi, hur mår jag, hur mår du" går ramsan som jag brukar mumla för dig. Finaste lilla unge!

- Nanna

Dubbelhet (sen publikation)

Det är mycket känslor i att vara mamma. Sällheten när du somnar på min axel, som kopplas till hopplösheten när du vaknar så fort jag lägger ner dig. Tröttheten av att gå upp klockan 2 för tredje gången den natten och byta blöja, och ömheten då du fyrar av ett strålande nyvaket leende från skötbordet. Ömheten då du sparkar på min mage medan du äter, och känslan av hur lent ditt hår är längst bak i nacken.

- Skrivet av Nanna någon gång till lilla Charlie

tisdag 5 mars 2013

Något har hänt igen

För ungefär en vecka sedan var du, Manda, lite småpurken på kvällen. Sen sov du fantastisk bra (5+3+2 timmar), och dagen efter var du vaken och lycklig. Du såg dig runt omkring, ville vara med hela tiden, flörtade med mig och lät ooh, aah och flinade stort vad jag än gjorde med dig. En så nöjd liten bebis. Vi hade det härligt! Du kändes plötsligt mycket mer med och kommunikativ.

Jag vill också berätta lite om er syskonrelation, Charlie och Manda. Charlie, du är storasyster fullt ut. När Manda gnäller lite så säger du "ingen fara, bebisen", och du översätter ofta vad Manda säger (till exempel "vill ha napp!". Du frågar Manda om lov för att få låna hennes nappar, och om du får det så säger du "snäll Manda!". Jag tror dock att du ser henne lite som en docka att leka med. Många gånger får jag stå upp för Mandas rättigheter här hemma när det gäller att sitta i babyskyddet eller ligga på mattan.

Manda, du verkar mer och mer intresserad av vad Charlie tar sig för. Du får en del pussar och kramar, och tittar allt oftare på vad Charlie visar upp för dig. Jag hoppas att det här myset som vi alla tre upplever får fortsätta. Än så länge har ni faktiskt inte varit sura på varandra, vi kan inte märka mycket av avundsjuka eller rivalitet. Charlie, du är lite mammig och vill gärna bli hållen, buren och kramad samt sova i vår säng, men det känns som väldigt snälla reaktioner på att ha fått en helt ny människa att förhålla sig till här hemma!

Vi älskar er så mycket, söta och fina små ungar.


- Nanna