lördag 21 februari 2015

Vårkant

Raska takter här. Vad har hänt?

Ni växer så det knakar. Just nu är ni iväg med farmor och farfar och hälsar på Sosse i Linköping — helt utan oss. Lite tomt är det, men ni kommer att ha ett späckat schema och väldigt mycket kul.

Det kanske allra häftigaste med er just nu är att ni leker så fantastiskt ihop. Ni saknar varandra när ni är isär, och skrattar (och bråkar) när ni är tillsammans. Vad leker ni då? Ibland springer ni bara runt, ni hoppar och dansar, ni leker katt, ni bygger lego och tågbana... Och så kommer då och då de där härliga gesterna av omtänksamhet mot varann, som när Manda hämtade leksaker till Charlie i badet, eller när Charlie pratade om hur roligt det var med syskon, så man har nån att leka med. Kramarna, när ni säger att ni älskar varann. Det finns nog inget häftigare.

Manda, när jag kommer och hämtar dig på dagis lyser du alltid upp så härligt: du ropar "Mamma! Min mamma!" och så kommer du springande och vill kramas. Det är underbart, och jag blir så lycklig varje gång. Det behövs också, för att försöka få hem Charlie är inte lätt... Charlie, du springer rakt åt andra hållet!

Charlie, du har börjat luras! Som ett exempel så fyllde du soja-flaskan med vatten och fnissade för dig själv när du tänkte på hur någon skulle ta den och tro att det var soja i den. Så överraskade de skulle bli! En favoritlek nu är att knyta fast någon leksak i ett snöre och lägga den utanför en dörr, för att när någon plockar upp den dra i snöret, så att leksaken åker tillbaka på golvet. Du skrattar så du kiknar varje gång. Det är härligt att höra.

Förra helgen hade vi fullt upp, teater på Göteborgsoperan på lördagen och bio med Alva på söndagen. Charlie, du älskade teatern, du satt som på helspänn hela tiden och svängde med i musiken. När den var slut rusade du snabbt upp och blev först att krama om skådespelarna. Sen visade du dem vad du kunde: stå på ett ben, slänga upp det andra i luften... Mycket imponerande ;)

Biobesöket var ditt första, Manda: Alfons Åberg. Du älskade det, när vi efteråt frågade vad bion handlade om sa du: "Popcorn! TV! Popcorn!" Jag är inte säker på att du tänkte på filmen mycket alls, mer att det var så häftigt alltihop. Det var mysigt att göra det ihop med er kusin Alva, ni hade det så roligt tillsammans alla tre.

— Nanna