måndag 25 april 2011

Hemma

Äntligen är jag hemma med dig. Dagarna känns som en underbar evighet av äventyr och mys. Massor händer med dig nu denna vecka. Du springer, med hjälp så klart.. Du vill krypa men förstår inte riktigt hur man gör. Du krälar fram, snabb som en iller. Nu om man lägger dig ner på golvet eller på en säng och tittar bort.. så är kan du efter någon sekund vara på helt annan plats, upp till en halv meter  bort från där man lämnade dig.

Som pappa till dig så ska vara till hjälp med det som du tycker är viktigt. Vilket mest är att springa.. ofta är man där med krökt rygg och hjälper dig att springa fram över golvet. Jag vet inte om det är det eller att jag lyfte en sten som var stor som 15 Charlie för att göra plats för din gunga, men lite ont i ryggen har jag. Som tur var finns det andra aktiviteter som du kan acceptera, att sitta i pappas famn eller att leka med dit träägg som du fått av mormor(som köpte det i tron att hon skulle få ha det som prydnad, men såg hur lycklig du var när du lekte med den). Något som du gillar nästa lika mycket som(kanske mer än) att springa är när vi gör roliga ljud (Ping, prrrrt, beep, hönan mfl) eller när vi frustar dig över hela kroppen. Du kan bryta ut i enorma glädjetjut av olika slag.

När du eller jag är trötta efter allt ståhej kan man ibland få ha dig i famnen och klappa dig. Läsa en saga, tex den om skomakaren och vättarna, Guldlock och björnarna eller berättelser om farfars gamla kompis Trollet Knut. Ibland får man det så mysigt som på bilden och du somnar in tätt intill och man sitter kvar och bara njuter av din skönhet.

-Patrik

söndag 24 april 2011

Borta


I fyra dagar var jag utan dina leenden. Jag var orolig att du skulle glömma mig och jag skulle vara som en främling för dig när jag kom hem. Jag var på en konferansresa med arbetet, vilket var rätt trevligt. Men var stund jag fick en paus tittade jag på bilder på dig. Saknaden var stor.
Under tiden åt du gröna ärtor, blev bättre på att krypa och gå. Umgicks med morföräldrarna som skämde bort dig så mycket de bara kunde. ;) Du fick nya leksaker, en vagn med "syrullar" på. Det känns som allt hände under dessa dagar och jag missade det.
Som tur var skickade Nanna bilder var dag. Alla var otroligt fina men jag gillar denna speciellt mycket. För den visar dig som så glad som du oftast är.

Nu har jag varit hemma i snart en vecka och haft en undebar tid med dig men det är en annan historia.

Jag älskar varje ögonblick du ger mig.

-Patrik

Med språng


Veckorna rinner iväg, och du springer. Nåja, det kanske är lite överdrivet. Men håller vi dig i händerna så sätter du iväg med överraskande fart, oftast dit näsan pekar. Om någon sträcker ut armarna mot dig brukar du gå åt deras håll. Du har fått en lära-gå-vagn, som du med förtjusning tagit dig an. Än så länge vågar vi inte låta dig gå utan förälder som säkerhetsnät (vi går precis bakom med händerna någon cm ifrån dig), men du behöver oss mest när du vill sätta dig ner.

Vi har varit på utflykt utomlands! I veckan åkte vi till Louisiana, med både mor- och farföräldrar. Det var väldigt mysigt och gick oförväntat bra. Du hade fått din andra vaccination dagen innan och vi hade förväntat oss en mer kinkig Charlie än den som kom med. Du var lite trött, men annars märktes inget på ditt humör. Du insöp girigt alla människor, och konsten. Bäst tyckte du om en videoinspelning av en man som skrek, och iPad-målningar som var upplysta bakifrån. Du verkade inte så imponerad av Picasso.

Vi ser nu fram emot sommaren, med en allt rörligare tös. Altanen är bebissäkrad, du har provsmakat gräset — allt ser bra ut.

- Nanna

söndag 17 april 2011

Sova borta

Din pappa åkte till Málaga ons-lör, så vi gjorde det näst bästa. Vi åkte till Nässjö. Vi tog tåget från Norsesund, bytte i Alingsås och kom fram till Nässjö på eftermiddagen på onsdagen. Din mormor mötte oss på Apoteket och jag undrar hur länge hon kommer ihåg det leende du gav henne där. Fråga henne. Sen gick vi till deras lägenhet vid Ingsbergssjön, och ganska snart kom din morfar också. Vi tillbringade sen hela veckoslutet i deras stuga på Soludden.

Det var spännande att se dig lära känna andra människor så, de hann ju bli naturliga för dig innan det var dags att ge sig av. Vi hittade många nya (och gamla) spännande leksaker, och såg mycket nya saker och platser. Jag är imponerad av hur bra du trots allt sov. Vi har sen drygt en vecka tillbaka låtit dig somna själv i spjälsängen här hemma, och jag var orolig för hur det skulle gå när vi åkte bort. Men du fick sova i vagnen istället och det gick nästan lika snabbt för dig att somna in.

Det var roligt att vara borta så länge och känna att det går så bra, att det är så lätt med dig. Det blir mer resor. På tisdag ska vi åka till Louisiana och titta på konst. Då får du träffa farmor och farfar igen också!

Du börjar bli riktigt bra på krypandet. Visst blir du frustrerad fortfarande, men du lyfter kroppen bra och länge. Du visar tydligt när det är något du vill, som att sätta dig eller ställa dig upp. Räcker man dig två fingrar försöker du genast använda dem som hjälp. Ja hjälp, du känns så stor ibland, och så är du ändå så liten. Du kommunicerar så mycket, och det blir mer och mer förståeligt.

För övrigt bajsar du på toaletten varje morgon kl.06:49. =)

- Nanna

tisdag 5 april 2011

Fem månader

Det är sanslöst. Dessa fem månader har gått så fort. Jag hade nog förväntat mig att det normala tidsflödet skulle stanna upp bara en aning när jag fick dig, för att jag skulle sluta jobba och gå in i någon sorts småbarnsmystisk verklighet där tiden funkar på ett annat sätt. Tji fick jag — ibland undrar jag fortfarande om du är en dröm. Så fort har det gått, så självklart känns det. Som att du har skapat en ny värld åt oss.

Du förflyttar dig nu ganska snabbt. Jag tycker mig aldrig riktigt se det hända; jag tittar bort och när jag tittar tillbaka är du på en annan plats. Du leker plötsligt med saker som jag la utom räckhåll. Hur gör du? Jag tror det är en sorts blandning mellan krypande och ålande och vickande.

Förkylningen är det bara ett svagt eko kvar av. Du snörvlar då och då, det är allt.

De senaste kvällarna har du visat gröten ett mindre intresse. Är havregröten inte lika god kanske? Du får majs till lunch som du uppskattar i alla fall. Men det är inte alls lika kul om du inte får hålla skeden själv. Ofta öppnar du inte munnen förrän du får ett bra grepp om skeden. Vi ser fram emot många kladdiga måltider.

Du är lycklig. Du ler stort när jag tittar mot dig, du kiknar av skratt när jag kittlar dig. Du är harmonisk och trygg, trivs oftast bra med att bara ligga på din fina lekmatta och upptäcka. Att jag sen dyker upp från oväntade håll då och då är fantastiskt roligt. Du brukar bli arg när du ska sova på dagen, då sjunger vi "Sirika oåa" för dig. Om du är jättearg kan vi dramatisera sången lite grann, så skrattar du snart mellan skriken. Efter en vers är du ett enda stort leende. (Sen börjar du i och för sig skrika igen när sången tystnar...)

- Nanna