Godnattsagor

Ni har delat sovrum i fem nätter! Det funkar jättebra, och ännu har ni (nästan) inte väckt varandra. Detta trots att ni båda har rätt bestämda idéer om när ni ska sova. Manda, du är fortfarande ganska lätt att lägga ner i sängen och så somnar du. Men nu när du delar rum med Charlie så händer det ju ibland att det händer spännande saker precis vid sängen, trots att du är jättetrött. Då står du och hoppar en stund, spottar ut nappen och ropar "hajajajajjaj" och drar till dig lite uppmärksamhet. Är jag då bara envis och konsekvent lägger dig ner och ger dig napp igen brukar det gå bra till slut.

Charlie, du har dina egenheter för dig. För tillfället vill du leka vuxen, vilket innebär att vi vuxna måste leka barn. Vid läggdags är det inte helt lätt att avsluta leken på rätt sätt innan du får för dig att det är jag som måste ligga kvar i sängen medan du ska gå ut ur rummet. En annan favorit är att vi ska berätta en saga innan du somnar, efter att vi läst en bok. Den sagan ska så gott som alltid handla om "trollen och tomten, som är i skogen, som vill ha glass. Och så åker dom vagnen in, och tomten kör, och så åker dom till Alingsås för att köpa glass. Och alla trollen får varsin glass, och tomten får grötglass. Och tomten betalar alla glassarna. Och sen är trollen för stora och tunga, och så åker dom tåget hem till Norsesund." De första 50 gångerna vi berättade sagan skulle trollen klättra runt på sätena i tåget, och trilla och slå sig när tåget började köra. Därefter skulle tomten plåstra om trollen och blåsa på dom. Detta har nu utvecklats till: "och INGET av trollen klättrade på sätena, och ingen trillade ner och ingen slog sig. Och tomten behövde inte sätta plåster eller blåsa." Därefter så nattar i alla fall tomten trollen med en sång, som väldigt ofta ska vara: "den om trollen och tomten, som är i skogen och som vill ha glass. Och så åker dom vagnen in..." Ja, ni förstår.

I övrigt, så har Manda de senaste dagarna visat prov på gladast bebis nånsin. Jag har aldrig varit med om någon som kan skratta så mycket på en dag! Det kan ha att göra med att din första tand nu har kommit upp, du har börjat sova hela nätter igen efter att ha haft en period med uppemot tio uppvak per natt. Nu har det kanske slutat göra ont, och livet är härligt igen!

- Nanna

Sommar, sommar

Sommaren har börjat, och vi är äntligen friska hela familjen. Energin sprudlar! Manda nästan-kryper för fulla muggar, det går baklänges i en rasande fart. Charlie hoppar och hoppar, och Manda ska alltid titta på - då tjuter ni bägge av skratt. Det är härligt att se...

Vi började sommaren med en helg hos mormor och morfar. Sari, Daniel, Alva och morbror Daniel var där, och vi träffade gamla vänner till oss. Du, Charlie, lekte hela dagen med Uno som var fyra år. Ni hade jätteroligt ihop, fast ni kunde aldrig riktigt lära er vad den andre hette. Du kallade Uno för Ior hela dagen...

Helgen därefter var midsommar, och vi åkte till Jennys stuga ihop med Karl, Dante, Sari, Daniel och Alva. Det var verkligen fullt hus. Alla ni ungar var jättetrötta och det var en del gnäll från var och en. Det blev bättre och bättre för var dag dock. Charlie, du fick en egen säng i ett litet krypin. Du verkade ha det så mysigt men jag var rädd för att du skulle trilla ner, något du dock aldrig gjorde.

Vi kom hem, andades ut, och åkte sedan in en heldag till Slottsskogen. Charlie red på en häst! Du var jätteduktig, du höll dig ordentligt fast i sadeln och klarade dig utmärkt. Jag behövde inte ens gå bredvid. Dina ögon var stora som tefat och du var mycket koncentrerad. Sedan klappade du får och en get och tittade på grisar och kycklingar. Och sälar såklart! Ivar och Lisa var med och ni barn hade det jätteroligt med varann hela dagen. Ni leker så duktigt, du och Ivar. Manda sov mest hela tiden, fast jag tror ändå att du tyckte det var spännande med all action runt omkring. På eftermiddagen lekte Charlie och Ivar på jättelekplatsen Plikta, medan vi vuxna och Manda tog igen oss i gräset. Och sen blev det till och med ett restaurangbesök innan semesterdagen var över.

Nu för tiden är det väldigt mycket rollekar för dig, Charlie. Ena sekunden är du Findus, och då är Pappa Pettsson och jag och Manda hönor, andra sekunden är du Pippi, och jag är Lilla Gubben, pappa Tommy och Manda Herr Nilsson. Din fantasi är oändlig. Ibland låtsas vi att vi är dagisfröknarna, och ganska ofta är du en katt. Nao, säger du då.

Vad mer... Jo, Manda! När du vill något särskilt, som att vi ska ta upp tidningen du just tappade ner på golvet, eller ge dig den där skeden, så knarrar du! Något enormt, det låter som en dörr som plågsamt långsamt håller på att stängar. Knarrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr säger du då. Det går inte att ta fel vad du vill, för du tittar oftast rakt på det du vill ha. Helt underbart lilla sötnos...

- Nanna