lördag 5 februari 2011

3 månader, inte klokt.

Nu har du bott i vårt hus i tre månader. Det är inte klokt att det inte har gått längre, känns som om du har varit här lika länge som vi! Vad gjorde vi innan dig?

Du har upptäckt det förunderliga i att vända sig om. Vi lägger numera alltid ner dig på rygg, och vi hinner knappt resa oss upp innan du har snurrat runt till mage. Dessvärre leder detta till en hel del frustration — du vill ju ligga på rygg så att du kan snurra runt! Så då gnäller du. Och så kommer vi och vänder (efter erforderlig väntan). Och så snurrar du. Och så gnäller du. Varför ligger du på mage nu igen, det är inte roligt! Hå hå ja ja.

I övrigt producerar du hejdlöst med saliv. Och vill tugga, tugga, tugga. Vi väntar med spänning på att få se vad detta bär med sig.

Snön är nästan borta, vi känner doften av vår i luften — våt jord och sten, multna löv. Igår fick du ligga ute i barnvagnen under rhododendronbusken och titta på alla vackra blad som fladdrade i vinden. Det är bra underhållning, det. Tänk snart när vi kan gå runt i trädgården och titta på snödroppar och krokusar... Och ut i skogen, när löven spirar. Varför längtar vi alltid framåt? Det är ju alldeles underbart att bara vara inne i stugan när himlen mörknar och vinden tjuter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.