Du sitter i mitt knä (utan annat stöd än min mage!) och jag tänker att detta är ett bra tillfälle att beskriva hur en typisk dag ser ut för en två månader gammal Charlie, under jullovet när båda föräldrarna är hemma.
Du vaknar vid 7-tiden, hungrig och toanödig. Du sparkar lite, stönar och väcker mamma och pappa, som avhjälper besvären. Din pappa går upp, men jag brukar ligga kvar och sova lite till, gärna hela vägen till 9. Då är det i allmänhet dags för dig att äta igen, och sen är du vaken och pigg och på solskenshumör. Vi ligger kvar i sängen en halvtimme eller så och skojar, pratar och sjunger.
Sedan går vi upp och jag får kasta i mig frukost — jag är hungrig som ett lejon på mornarna nu för tiden. Patrik har inte alltid ätit frukost än, utan gör det ofta efter mig. Du har ännu vakentid kvar, och håller igång till 12-13, med någon liten sovpaus emellan. Din tid tillbringas med att stå på fötterna, vilket är senaste favoritsysselsättningen. Vi går på toaletten med jämna mellanrum och har på senaste fått byta en hel del blöjor.
Sen sover du. Tungt. Du vaknar kort till vid 15-tiden för mat och toalett, men håller dig annars till 17-18 innan du åter blir kontaktbar. Då står vi lite till — det spelar inte så stor roll på vad eller med vilken utsikt, så länge du får sträcka på benen. Detta håller i sig fram till nio då Patrik och jag vill gå och lägga oss. På kvällarna är du hungrig och du hade gärna ätit konstant. Jag behöver dock vissa andrum... Vid nio ligger du vid bröstet och Patrik läser högt för oss i sängen, för tillfället om olika pedagogiska inriktningar. Du somnar någon gång 22-23, sover i fem timmar för att snabbt vakna för mat och toa, och somnar om igen.
Du lever livet, med andra ord. Och vi med.
- Nanna
Det är ju typiskt att du alltid ska somna då det kommer besök. Man får helt enkelt ställa klockan för att hinna med dig! Längtar tills nästa gång jag får ställa klockan...
SvaraRaderaO vilket fint foto på dig o mamma på nyårsdagen! Lyckligt.
Kramar!