Detta är nog sista inlägget innan du blir storasyster, Charlie! Vi går på övertid här hemma. Du är världens lyckligaste, fnittrar högt med pappa i soffan. Du har lekt luciatåg, gått fram och tillbaka i vardagsrummet med glitter i håret och en ficklampa i händerna medan jag och pappa sjunger "Sankta Lucia". I övrigt ser du fram emot att bli storasyster, du pratar dagligen om bebisen och tycker att hen ska komma snart.
Du gick luciatåg på dagis, storögd och tyst stod du och höll ett av de andra dagisbarnen i handen hela tiden. Din pappa hade världens otur då hans tåg var inställt och det nästkommande en timma sent, så han missade tyvärr hela tåget. Jag satt däremot och tittade på hela härligheten, och spelade in lite med kamera för din pappa att titta på. Efteråt åt du massor av kakor och vägrade lämna dagis. Vi blev sist ut med en skrikandes Charlie =)
Julen var full med folk och du var sjuk. Det var ansträngande för dig tror jag, du var väldigt trött. Trots det var du så duktig och hjälpte tomten att dela ut alla paketen. Dagarna efter blev du friskare, men med detta följde också ett riktigt test av dina föräldrar: första trotsvågen! Jisses vad arg du har varit. Det var nästan en vecka som du i stort sett tillbringade liggandes och skrikandes på golvet. Vad vi än gjorde var det fel: smöret skulle ligga lite till höger, vattnet skulle hällas i glaset fortare, vi skulle inte krama... Vi fick inte röra dig när du var så arg. Sova skulle du absolut inte göra - en kväll tog nattningen fyra timmar. Du röt åt din mormor som var här då: "Gå uuuuuuuut, mormor!" Nåt sånt har hon aldrig fått höra från dig innan. En gång sprang du förtrvivlat skrikandes fram till soporna och skulle gräva fram spagettin som din pappa slängt, efter att du kastat den på golvet. Det var ju just den spagettin du ville äta!!!
Vi vande oss. Vi lät din ilska rinna av dig, sedan pratade vi om saken. Vi frågade: "Kommer du ihåg vad arg du var innan? Varför var du så arg?" och så kunde vi oftast prata om det. Du sa varför du var arg, och vi förklarade att det ofta var svårt att höra vad du sa när du skrek så. Att det bästa var om man kunde lugna sig så pass att man inte skrek.
(just nu ger du mig massage på magen, mys)
En gång mot slutet av denna trotsvåg sprang du själv in på ditt rum när du var så där förbannad, sen slängde du igen dörren. När jag öppnade efter en halvtimme hade du klätt ut dig i massor av kläder från din garderob. Då berömde jag dig för att du hade sprungit undan för att vara i fred när du var arg, så att du kunde lugna dig själv. Efter detta blev det lite bättre, vredesutbrotten kom mer sällan och nu är du idel solsken igen. Vi låter oss inte luras - vi vet nog att det kommer igen - men vi tror nog att både du och vi har lärt oss nåt på denna omgången.
Sedan dess har du lärt dig massera. Du masserar nu alla som hälsar på, snabb och lätt är ledorden. Men väldigt, väldigt mysigt. Du pratar långa meningar, senast idag när du badade så sa du: "Inte hälla på Charlie, hälla på ankan istället!" Du avskyr nämligen att få vatten i ögonen.
Jag vill också berätta om dina drömmar. Hela hösten och vintern har du svarat samma sak när vi frågar om du har drömt något i natt: "Stenar." Tydligen drömmer du om stenar, oftast tågets stenar. Du plockar och pluppar, ibland är det otäckt och ibland roligt. Runt jul var det inte ovanligt att tomen plockade stenarna. När du ska sova vill du hemskt gärna att vi "ligger en liten, liten stund och pratar lite", helst om tomten eller trollen. Då ligger du på sidan med tindrande ögon och ena handen under kinden. Ljuvare syn finns nog inte.
- Nanna
måndag 7 januari 2013
fredag 7 december 2012
Dagis och stundande jul
Vi njuter nu av juletiderna fullt ut. Varje morgon öppnar vi våra chokladkalendrar, och tittar på julkalender på nätet. Jag och din pappa äter snabbt upp våra chokladbitar, men du brukar sitta och slicka fundersamt på din ändå tills avsnittet är slut. SVT:s julkalender tittar vi på på kvällen. Du pratar mycket om tomten, och älskar att sjunga "tipp tapp" med tomteluva på huvudet. På torsdag är det Lucia-tåg på dagis, och du har fått en fin vit klänning och glitter att ha i håret. Mycket stolt är du!
Vi längtar alla till julen, det ska bli härligt att vara hemma alla tre. Det kan ju också vara så att vi är fyra till dess! Detta med syskon pratar vi mycket om. Oftast slutar det med "Charlie liten bebis!" och så ska vi klappa om dig och prata med dig som om du vore en liten bebis. Mycket rollspel är det här hemma (pappa är så stolt).
— Nanna
fredag 9 november 2012
2 år!
Nu har du fyllt 2 år! Vi hade fest i dagarna tre, då du fyllde på en måndag. På lördagen kom hela familjen (förutom Daniel Arvidsson som var bortrest), och på söndagen ett lagom stort urval av dina närmsta vänner. Du fick massor av tårta, mängder med fina presenter, och lekte med barn hela helgen. Vi var alla tre helt utslagna efteråt...
Jag har nu slutat jobba i väntan på att ditt syskon ska komma och är hemma med dig på dagarna. Fast du har börjat utvidga din värld och har nu varit på dagiset Giraffen under tre dagar! Än så länge har vi varit med dig, men nästa gång är det tänkt att du ska få klara dig utan föräldrar. Du tycks trivas väldigt bra, så vi är inte oroliga. Dina kompisar Ivar och Klara går på samma dagis, och det märks att du blir glad att få träffa dem. Idag är du sjuk (förkylning), annars hade du redan haft din solo-premiär.
Dagisdagarna ser annars ut så här: vi kommer 08:30. Du leker med de andra barnen till samlingen 09:15, då ni sjunger och dansar, berättar sagor och äter frukt. Sedan går ni ut och leker i en timme, innan det är dags för lunch kl.11:00. Därpå är det vilostund, du sover från ca kl.12:00 till strax efter 13:00. Och 13:30 kommer jag (eller pappa) och hämtar dig. Från allra första dagen sov du gott på vilostunden, även om det än så länge tar ett tag att söva dig: första gången trodde du att alltihop var en lek, och sprang in och lade dig på madrassen och låtsassnarkade ljudligt! Men jag är säker på att dagispersonalen kommer att få pli på dig ;)
Du pratar jättemycket nu, ofta flera meningar i rad. Prepositionerna lyser i stort med sin frånvaro, men du böjer verb och substantiv på ett utforskande sätt som ofta får bra resultat. Du är väldigt skicklig på att göra dig förstådd.
Saker du gillar: att sjunga och dansa (på dagis sjunger ni en sång som heter "Dansa lilla nallebjörn" som du fullkomligt älskar), ballonger (det finns många sådana här hemma efter kalashelgen), majs, att gräva, att tända de nya lamporna i vardagsrummet och sedan blåsa ut dem (då får jag släcka), att prata om tomten, att prata om bebisar och hur man gör med bebisar (klappar på rumpan, tröstar, låter dem sova vid bröstet). Du har nyligen fått nya kompisar — Dante och Irma — och vet nu vad en bebis är, hur de ser ut och hur de låter. Du vet också att jag har en bebis i magen som är ditt syskon. Om två månader kommer du att vara expert på det här med bebisar...
— Nanna
a
måndag 8 oktober 2012
Personlighet
Varje dag med dig är härlig. Du är fantastisk på att njuta av livet, på att ha roligt! Jag ska göra ett försök att beskriva din personlighet så här långt:
Du älskar att dansa. Så fort du hör musik så dansar du, och så fort du är glad så dansar du. Flera gånger om dagen spritter du ut i spontansång och -dans på grund av att det bara är så härligt att leva. Du dansar med alla du känner och med gosedjuren. Framförallt tycker du om att ta på dig mammas eller pappas kläder och dansa — får du tag på ett av mina linnen så kommer dansen som på beställning.
Du tycker också mycket om att läsa. Böcker har blivit en mysig del av din vardag, och du läser särskilt gärna i sängen och när du sitter på toa. Du är väldigt bestämd med vad du vill läsa, men gillar ändå det mesta. Ofta är det "bä, bä" du vill läsa, en Barnens första bok som vi fick av biblioteket i Ingared. Det är en antologi fylld med fina bilder och korta berättelser och sånger.
Går vi ut så hittar du genast stenar att leka med. Du plockar dem, pluppar dem, stoppar dem i fickan. Du förflyttar dem från en kruka till en annan, och lägger dem i ordning. Du samlar dem. Utan problem kan du sitta för dig själv i en timme och bara plocka med stenarna.
Du äter i lugn och ro, med vilket menas att du ofta sitter kvar vid bordet en halvtimme efter att andra har ätit klart. Fick du välja skulle det bli köttbullar och pasta varje dag. Spagetti och köttfärssås går också ner i stora portioner — du är långt ifrån att bli vegetarian, även om broccoli, ärtor, bönor och majs också är favoriter. Du är, som sig bör, barnsligt förtjust i sötsaker, men du äter dem förvånansvärt nog med måtta. Igår kväll var vi hos Karin, Conny och Klara på middag och fick kladdkaka med grädde till efterrätt. Jag hann aldrig ens se Klaras kladdkaka innan den var uppäten. Du å andra sidan tog din lilla tid och smakade grundligt på varje sked du förde in i munnen. Efter en stund sa du "gott" med allvarlig min och fortsatte äta. Efter en kvart eller så var du klar — och lämnade därmed hälften av kladdkakan på tallriken! Din pappa och jag häpnar och undrar var du kan ha fått detta ifrån... Likadant lämnar du halvätna bullar, prinsesstårta och blåbärspaj med vaniljsås. Det enda vi kan lita på att du skrapar tallriken från är glass.
Du älskar. Du älskar mamma och pappa, alla du känner, alla gosedjuren, alla leksakerna, all maten du äter, alla flugor som tar sig in i huset, ja, det mesta du får syn på. Med öm blick och smekningar förklarar du gärna för köttbullarna att du älskar dem. När du gör samma saker med mig så känns det också verkligen som om du menar det, så jag undrar vad du egentligen känner för köttbullarna innan du äter upp dem! Du kramas och pussas ofta och gärna.
Du är nästan alltid glad. Ibland blir du tvär när du inte får göra precis vad du vill, men det går oftast över fort och lätt när du hittar något annat roligt. Du gillar att hjälpa till och att göra själv. När du ska sova brukar vi läsa en saga för dig i din säng, sen säger du "Charlie läsa", vilket betyder att nu vill du läsa själv en stund. Då säger jag att jag kommer tillbaka och släcker sen när du har somnat, och så lämnar jag dig. Jag hör dig läsa en stund bakom dörren och efter ett tag blir det tyst. Då har du bäddat ner dig och somnat. På sistone har vi börjat öva dig på att släcka lampan själv också, vilket har fungerat en gång hittills. Du har ett lejon som lyser för dig under natten, en led-lampa som du kan ha under täcket. Så det blir aldrig helt mörkt.
- Nanna
Du älskar att dansa. Så fort du hör musik så dansar du, och så fort du är glad så dansar du. Flera gånger om dagen spritter du ut i spontansång och -dans på grund av att det bara är så härligt att leva. Du dansar med alla du känner och med gosedjuren. Framförallt tycker du om att ta på dig mammas eller pappas kläder och dansa — får du tag på ett av mina linnen så kommer dansen som på beställning.
Du tycker också mycket om att läsa. Böcker har blivit en mysig del av din vardag, och du läser särskilt gärna i sängen och när du sitter på toa. Du är väldigt bestämd med vad du vill läsa, men gillar ändå det mesta. Ofta är det "bä, bä" du vill läsa, en Barnens första bok som vi fick av biblioteket i Ingared. Det är en antologi fylld med fina bilder och korta berättelser och sånger.Går vi ut så hittar du genast stenar att leka med. Du plockar dem, pluppar dem, stoppar dem i fickan. Du förflyttar dem från en kruka till en annan, och lägger dem i ordning. Du samlar dem. Utan problem kan du sitta för dig själv i en timme och bara plocka med stenarna.
Du äter i lugn och ro, med vilket menas att du ofta sitter kvar vid bordet en halvtimme efter att andra har ätit klart. Fick du välja skulle det bli köttbullar och pasta varje dag. Spagetti och köttfärssås går också ner i stora portioner — du är långt ifrån att bli vegetarian, även om broccoli, ärtor, bönor och majs också är favoriter. Du är, som sig bör, barnsligt förtjust i sötsaker, men du äter dem förvånansvärt nog med måtta. Igår kväll var vi hos Karin, Conny och Klara på middag och fick kladdkaka med grädde till efterrätt. Jag hann aldrig ens se Klaras kladdkaka innan den var uppäten. Du å andra sidan tog din lilla tid och smakade grundligt på varje sked du förde in i munnen. Efter en stund sa du "gott" med allvarlig min och fortsatte äta. Efter en kvart eller så var du klar — och lämnade därmed hälften av kladdkakan på tallriken! Din pappa och jag häpnar och undrar var du kan ha fått detta ifrån... Likadant lämnar du halvätna bullar, prinsesstårta och blåbärspaj med vaniljsås. Det enda vi kan lita på att du skrapar tallriken från är glass.
Du är nästan alltid glad. Ibland blir du tvär när du inte får göra precis vad du vill, men det går oftast över fort och lätt när du hittar något annat roligt. Du gillar att hjälpa till och att göra själv. När du ska sova brukar vi läsa en saga för dig i din säng, sen säger du "Charlie läsa", vilket betyder att nu vill du läsa själv en stund. Då säger jag att jag kommer tillbaka och släcker sen när du har somnat, och så lämnar jag dig. Jag hör dig läsa en stund bakom dörren och efter ett tag blir det tyst. Då har du bäddat ner dig och somnat. På sistone har vi börjat öva dig på att släcka lampan själv också, vilket har fungerat en gång hittills. Du har ett lejon som lyser för dig under natten, en led-lampa som du kan ha under täcket. Så det blir aldrig helt mörkt.
- Nanna
söndag 26 augusti 2012
Omtanke
Hej Charlie
Du pratar i korta meningar och du kan förstå det mesta vi säger som rör dig. Du har lyft dig ytterligare ett par steg i alla områden. Bara att se hur du springer och med vilken njutning du gör det är allt en far kan önska sig. Du är mer bestämd, eller iaf tydligare med vad du bestämmer, men samtidigt fortfarande otroligt omtänksam. Nu när jag varit sjuk så har du accepterat att jag inte sjunger genom att jag berättar att jag har ont i halsen. När jag ligger o vilar så springer du fram till sängen o kryper upp. "Mysa" säg er du o lägger dig tätt tätt intil. Ofta vill du flyga, dvs luta dig mot mitt eller mammas ben och bli lyft upp i luften. Även det har du accepterat att det blir mindra av när vi inte orkar.
Tyvärr har du oxå börjat att slåss i större utsträckning när du inte får som du vill. När det hände försöker vi prata med dig o visa hur ledsen personer man slår blir. Jag tror att det kommer bättra sig när du kommer till förskolan och får träffa fler barn. Vi hoppas att du slutat med det innan.
Vi har förklarat att mamma har ett barn i sin mage, så nu pekar du på folks magar och säger att de har barn. Men när vi var på ultraljudet så fick du se ditt syskon och kunde peka på monitorn och på mammas mage och säga syskon. Tror inte riktigt du förstått än vad ett syskon är. Men det ska blir roligt när du ska få träffa henom.
Nu är du hos mormor och morfar med Mamma, Sari och Daniel du har varit på kräftskiva. Jag missade tyvärr allt ihop men saknar dig fasligt och ser fram emot när vi ses i kväll.
ps. Berätta inte för mamma, men idag har jag levt på glass och yogurt. :) Tänkte du skulle bli avis.
Kramar Pappa Patrik
Du pratar i korta meningar och du kan förstå det mesta vi säger som rör dig. Du har lyft dig ytterligare ett par steg i alla områden. Bara att se hur du springer och med vilken njutning du gör det är allt en far kan önska sig. Du är mer bestämd, eller iaf tydligare med vad du bestämmer, men samtidigt fortfarande otroligt omtänksam. Nu när jag varit sjuk så har du accepterat att jag inte sjunger genom att jag berättar att jag har ont i halsen. När jag ligger o vilar så springer du fram till sängen o kryper upp. "Mysa" säg er du o lägger dig tätt tätt intil. Ofta vill du flyga, dvs luta dig mot mitt eller mammas ben och bli lyft upp i luften. Även det har du accepterat att det blir mindra av när vi inte orkar.
Tyvärr har du oxå börjat att slåss i större utsträckning när du inte får som du vill. När det hände försöker vi prata med dig o visa hur ledsen personer man slår blir. Jag tror att det kommer bättra sig när du kommer till förskolan och får träffa fler barn. Vi hoppas att du slutat med det innan.
Vi har förklarat att mamma har ett barn i sin mage, så nu pekar du på folks magar och säger att de har barn. Men när vi var på ultraljudet så fick du se ditt syskon och kunde peka på monitorn och på mammas mage och säga syskon. Tror inte riktigt du förstått än vad ett syskon är. Men det ska blir roligt när du ska få träffa henom.
Nu är du hos mormor och morfar med Mamma, Sari och Daniel du har varit på kräftskiva. Jag missade tyvärr allt ihop men saknar dig fasligt och ser fram emot när vi ses i kväll.
ps. Berätta inte för mamma, men idag har jag levt på glass och yogurt. :) Tänkte du skulle bli avis.
Kramar Pappa Patrik
fredag 27 juli 2012
Stor fest
Ojoj, nu har vi varit igång. Dina föräldrar gifte sig i helgen, men en stor fest i "Chalmersbastun". I tre dagar togs du om hand av allehanda förtjusta personer, och du solade dig i uppmärksamheten och njöt i fulla drag. Din mormor hade sytt en finfin klänning till dig — du såg ut som en liten alvprinsessa med en solgul mantel flygandes efter dig. Den klänningen har du sedan dess velat ha på dig nästan varje dag. Så roligt hade du att när jag eller Patrik väl dök upp och ville kela med vår saknade Charlie, så bevärdigade du oss knappast en blick. Ibland tittade du på oss och sa: "bort!" Kanske var du lite sur på oss för att vi lämnade bort dig en helg, kanske hade du helt enkelt för roligt med alla nya och gamla vänner.
Nu återgår livet till det normala igen, med en efterlängtad sommarvärme och klarblå himmel. Igår var din moster Sari här och vi badade i sjön. Sari tog dig i famnen och doppade dig snabbt och försiktigt, om och om igen. Du tjöt av förtjusning, och huttrade och sa: "kallt!" Sen ville du inte gå därifrån, utan stanna på stranden hela dagen. Vi var dock tvungna att äta, så du fick avledas och följa med hem.
Det är underbart att se din utveckling, alla ord som nu finns i ditt huvud och som du lägger ihop på nya sätt. Det märks att du slutleder, funderar och skämtar med oss.
- Nanna
Nu återgår livet till det normala igen, med en efterlängtad sommarvärme och klarblå himmel. Igår var din moster Sari här och vi badade i sjön. Sari tog dig i famnen och doppade dig snabbt och försiktigt, om och om igen. Du tjöt av förtjusning, och huttrade och sa: "kallt!" Sen ville du inte gå därifrån, utan stanna på stranden hela dagen. Vi var dock tvungna att äta, så du fick avledas och följa med hem.
Det är underbart att se din utveckling, alla ord som nu finns i ditt huvud och som du lägger ihop på nya sätt. Det märks att du slutleder, funderar och skämtar med oss.
- Nanna
onsdag 4 juli 2012
Minisemester
Du fick lära dig hur storlommen låter, och är nu en hejare på att härma den. Du har klättrat på stenar och grävt i landet, åkt båt och slängt stenar i sjön. Riktig sommar med andra ord. Vi kom dessutom iväg till ett ekomuseum, där de hade många sätt att leka med vatten. Vet inte om det var du eller vi som tyckte det var roligast.
Jag har ett minne av när jag försökte lägga dig på söndagskvällen. Du var ytterst bångstyrig, och ville absolut upp, spela, titta på T, läsa, eller vad som helst hellre än att sova. Till slut lyckades jag lägga dig i min säng, och när jag gick ut så låg du och knölade och bökade med täckte, men enbart måttligt gnällande. Efter en tio minuter hörs ett mer desperat skrikande inifrån rummet, och jag springer dit för att se hur det går. Då har du lyckats krypa in inuti påslakanet, och hittar inte ut igen. Du storgråter när jag väl får ut dig, och vi kramas länge. Plötsligt tittar du upp på mig och säger mellan hulkningarna: "koja". Du hade alltså tänkt att det skulle bli som en koja inuti täcket! Du älskar för tillfället kojor.
— Nanna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)