lördag 15 mars 2014

Lägesuppdatering

Manda, du är en virvelvind. Du är överallt, hela tiden. Och du hörs. Du har börjat tala några enstaka ord, men alla ljud är kommunikation. Mest säger du: "Jag vill ha!" eller "Inte så!" fast med olika sorters skrik. Det är lite påfrestande, och vi kan knappt vänta tills du börjar använda ord istället. Du är alltjämt härligt charmig, men jisses vilken enveten unge du är! Du älskar att leka med din syster eller oss, då leker vi kurragömma eller "passa dig, så jag inte kommer och tar dig". Sistnämnda får dig att förtjust fnissande titta ner i marken och springa så fort du kan på dina små knubbiga ben. Vi hoppar också lite hopprep, och du lyckas faktiskt lyfta från marken med bägge fötter samtidigt ibland. Sen är du en riktig liten gosa — alldeles nyss var jag tvungen att ta en paus i skrivandet av denna post för att du kastade dig ner i mitt knä och njöt "mmmmm" och tyckte jag skulle gosa med dig. Härliga 110%-iga Manda.

I övrigt så är vi mycket ute nu när våren är här, och du älskar varje sekund. När vi till slut går in gråter du ibland högljutt i tio minuter innan du accepterar faktum.

Charlie, du har precis kommit hem nyklippt från din mormor och morfar. Eva skulle komma och sitta barnvakt här en kväll och du kom direkt på att du ju då skulle kunna följa med henne hem i några dagar. Sen hittade Eva och Thomas dig ensam med en sax, och du hade skapat en något punk-inspirerad halvkort, halvlång frisyr. Den har jämnats ut något sedan du kom hem, och du är jättefin i ditt korta hår!

Ett citat som inte för glömmas kommer här, från för någon vecka sedan när jag skulle gå till skolan på morgonen:

"jag kommer sakna dig mamma!"
"Me jag kommer ju hem sen, då kan vi leka."
"Då kan jag leka med din mobil."
"Ibland undrar jag om du saknar mig eller min mobil."
"Jag saknar din mobil."

- Nanna

torsdag 13 februari 2014

Föräldraledig teknolog leker med dotter.

Idag är jag Manda och Charlie hemma och leker.. Charlie sitter på bilden och skriver. Tidigare har vi(jag) byggt tågbana. Charlie har kört runt tåg på den. En bra dag helt enkelt. Känns skönt att vi börjar bli friska efter en lång period av sjukdom. Manda är krasilig fortfarande och ligger och sover.

fredag 31 januari 2014

Starka Manda

Jag sitter ensam här hemma medan ni är med er pappa i Skåne, för att hälsa på farmor & farfar. Märkligt att vara här ensam: det är lika rent när jag kommer hem som när jag gick!

Manda, du är nog den mest envetna unge jag nånsin mött. Du vet alltid precis vad du vill, och du låter dig inte distraheras. Du är också väldigt duktig på att förklara vad du vill, även om du inte kan några ord än (bortsett från tillfälliga ta, ta och he da). Det går liksom inte att missförstå dig, du står och gnäller tills vi gör som du vill. Du visar med gester och kroppsspråk vad vi ska göra. Som exempel står du vänd mot köket och böjer på knäna och gnyr tills vi följer efter dig, för att då gå rakt till köksbänken och så titta längtansfyllt upp och gny, så att vi ger dig en banan. Om du får någonting extra gott till maten (såsom lingonsylt) så gnäller du så fort det tar slut, tills du får mer. Inget vi gör kan förändra detta. Du vill äta med likadana bestick som pappa, som sitter bredvid dig, annars får det vara.

Du är också snabb med att hävda din rätt gentemot Charlie, om hon skulle försöka ta dina leksaker eller flytta på dig när ni leker. Då skriker du och tittar på mig, och förväntar dig att jag åtgärdar situationen. Samma reaktion blir det om du tar någon av Charlies leksaker och inte får behålla den.

Samtidigt är ni en väldig källa till lycka och skratt hos varann. Ni pussar på varann, busar och leker och skrattar. Det är de bästa stunderna i livet, att höra er älska varandra så.

— Nanna

tisdag 14 januari 2014

Medan lugnet lägger sig

Jag sitter här medan du, Charlie, läser din godnatt-saga. Den handlar om "grisar, grisar, grisar". Nu är den visst färdigläst, så jag ser dig resa dig ur min och pappas säng och gå in i ditt rum. Där är det alldeles mörkt, för Manda har redan gått och lagt sig. Du stänger dörren efter dig, klättrar själv upp till din säng — den står nu ovanpå fyra hyllor, 80cm högt upp, och har en liten koja under sig. Jag har alltid trott att det skulle vara svårt att lägga barn, men icke. Du fixar det till största delen själv! Din pappa och jag skakar på huvudena av förundran.

Manda, du har rusat fram på sistone. Du går utan större problem, och försöker ofta springa. Jag tror att du försöker hänga med i Charlies tempo. Mest av allt går du runt med olika små böcker i handen, som du stolt visar upp och blir sur om någon försöker läsa för dig. Du har gått igenom en period när allt var frustrerat, men jag tycker att ditt humör nu börjar förbättras. Jag tror att det handlar om kommunikation - vi får helt enkelt vara lyhörda och försöka förstå vad du vill, men det är lättare sagt än gjort.

Du sover dåligt på nätterna, eller ja... Du vaknar till minst 2-3 gånger varje natt, och Patrik går då in och stoppar in nappen och så somnar du om igen. Men det är frustrerande att du ännu inte klarar dig själv ens några nätter här och där. Så har det nu varit sedan i november (innan dess gick det faktiskt bättre), och det börjar bli slitigt. Framför allt för Patrik, som är den som gör jobbet.

Ni är ett par fantastiska ungar, och vi har så roligt med er på dagarna. Ni verkar ha roligt med varandra också, oftast i alla fall. Ibland tar ni varandras leksaker, och då blir ljudnivån genast hög och vi får rycka in.

— Nanna

tisdag 17 december 2013

Snart jul

Mandas första jul... Härliga tider. Manda, du har precis börjat gå! Du tar nu ca tolv steg utan att hålla i dig, du går med ett skratt om och om igen. Till detta sover du dåligt, du har en förkylning som får dig att hosta massor - men inte tar det kol på ditt härliga humör!

Vi har sen senaste inlägget varit i Almuñécar, Spanien, på semester hela familjen. Det var en härlig vecka med två trötta föräldrar. Charlie hittade så många lekparker... Vi jobbar lite på att få dig att duka undan din tallrik efter maten, Charlie, och du hade en så härlig kommentar i Spanien:
-Är man tre år så får man duka undan din egen tallrik, Charlie.
-Jag orkar inte, mamma.... Men Laban orkar (vi har pratat mycket om spöken)! Laban kan göra det!
-Men Laban är ju så liten.
-Nej, han är stor nu! Han har fyllt tre år! Hurra!
Du överraskar oss ständigt med dessa finurliga lösningar på problem du har. Du tänker och klurar så mycket, och kommer alltid på alternativ.

Nu kommer julen, vi ska göra godis och pyssla. Det blir härligt. Jag älskar er!
Kramar från en förkyld och trött mamma
- Nanna

lördag 2 november 2013

Godnattsagor

Ni har delat sovrum i fem nätter! Det funkar jättebra, och ännu har ni (nästan) inte väckt varandra. Detta trots att ni båda har rätt bestämda idéer om när ni ska sova. Manda, du är fortfarande ganska lätt att lägga ner i sängen och så somnar du. Men nu när du delar rum med Charlie så händer det ju ibland att det händer spännande saker precis vid sängen, trots att du är jättetrött. Då står du och hoppar en stund, spottar ut nappen och ropar "hajajajajjaj" och drar till dig lite uppmärksamhet. Är jag då bara envis och konsekvent lägger dig ner och ger dig napp igen brukar det gå bra till slut.

Charlie, du har dina egenheter för dig. För tillfället vill du leka vuxen, vilket innebär att vi vuxna måste leka barn. Vid läggdags är det inte helt lätt att avsluta leken på rätt sätt innan du får för dig att det är jag som måste ligga kvar i sängen medan du ska gå ut ur rummet. En annan favorit är att vi ska berätta en saga innan du somnar, efter att vi läst en bok. Den sagan ska så gott som alltid handla om "trollen och tomten, som är i skogen, som vill ha glass. Och så åker dom vagnen in, och tomten kör, och så åker dom till Alingsås för att köpa glass. Och alla trollen får varsin glass, och tomten får grötglass. Och tomten betalar alla glassarna. Och sen är trollen för stora och tunga, och så åker dom tåget hem till Norsesund." De första 50 gångerna vi berättade sagan skulle trollen klättra runt på sätena i tåget, och trilla och slå sig när tåget började köra. Därefter skulle tomten plåstra om trollen och blåsa på dom. Detta har nu utvecklats till: "och INGET av trollen klättrade på sätena, och ingen trillade ner och ingen slog sig. Och tomten behövde inte sätta plåster eller blåsa." Därefter så nattar i alla fall tomten trollen med en sång, som väldigt ofta ska vara: "den om trollen och tomten, som är i skogen och som vill ha glass. Och så åker dom vagnen in..." Ja, ni förstår.

I övrigt, så har Manda de senaste dagarna visat prov på gladast bebis nånsin. Jag har aldrig varit med om någon som kan skratta så mycket på en dag! Det kan ha att göra med att din första tand nu har kommit upp, du har börjat sova hela nätter igen efter att ha haft en period med uppemot tio uppvak per natt. Nu har det kanske slutat göra ont, och livet är härligt igen!

- Nanna

tisdag 8 oktober 2013

Höstdagar

Manda: det är härligt att komma hem till dig! När du ser mig i dörren, skrattar du "ahtah!" och kryper fnissande mot mig. Sen vill du gärna bli kringburen en stund. I övrigt har du blivit lite mer pappig nu, och det händer ibland när jag håller dig i famnen att du vill komma över till honom istället.

Du har en min som jag aldrig kommer att glömma, det gör den säkert 50 gånger om dagen. Det är när du är riktigt glad, du spänner upp munnen så stort som bara möjligt och skiner med ögonen. Du är som ett enda stort gap. Jag tror att du är väldigt lycklig.

I övrigt äter du nog mest i familjen. Du är alltid nöjd när du sitter med mat framför dig, och du äter det allra mesta. Ofta äter du macka från tallriken, tappar hälften i haklappen och avslutar måltiden med att sitta och plocka upp bitar från haklappen och stoppa in i munnen.

Charlie: du brukar ropa "Mamma! Mamma!" när du ser mig komma hem. sen frågar du "Tog du tåget hem idag?" och sen kramas vi hårt. Sen ska jag helst inte släppa dig på ett tag. Jag ska läsa en saga med dig i knät, och sitta bredvid dig när du äter - ganska ofta vill du även då sitta i mitt knä.

Vi går till dagis tillsammans på mån, tis och ons när jag börjar lite senare. Då brukar du prata om alla dina kompisar som följer med: Vita som målar strecken på vägarna, prinsessan Sofia som kan flyga, grodan, alla trollen och tomten, alla dina små bebisar... Du har väldigt många bebisar - det kryllar av dem hemma. De går efter dig, klättrar på bordet, sitter i knät och sover i din säng.