Hemma

Äntligen är jag hemma med dig. Dagarna känns som en underbar evighet av äventyr och mys. Massor händer med dig nu denna vecka. Du springer, med hjälp så klart.. Du vill krypa men förstår inte riktigt hur man gör. Du krälar fram, snabb som en iller. Nu om man lägger dig ner på golvet eller på en säng och tittar bort.. så är kan du efter någon sekund vara på helt annan plats, upp till en halv meter  bort från där man lämnade dig.

Som pappa till dig så ska vara till hjälp med det som du tycker är viktigt. Vilket mest är att springa.. ofta är man där med krökt rygg och hjälper dig att springa fram över golvet. Jag vet inte om det är det eller att jag lyfte en sten som var stor som 15 Charlie för att göra plats för din gunga, men lite ont i ryggen har jag. Som tur var finns det andra aktiviteter som du kan acceptera, att sitta i pappas famn eller att leka med dit träägg som du fått av mormor(som köpte det i tron att hon skulle få ha det som prydnad, men såg hur lycklig du var när du lekte med den). Något som du gillar nästa lika mycket som(kanske mer än) att springa är när vi gör roliga ljud (Ping, prrrrt, beep, hönan mfl) eller när vi frustar dig över hela kroppen. Du kan bryta ut i enorma glädjetjut av olika slag.

När du eller jag är trötta efter allt ståhej kan man ibland få ha dig i famnen och klappa dig. Läsa en saga, tex den om skomakaren och vättarna, Guldlock och björnarna eller berättelser om farfars gamla kompis Trollet Knut. Ibland får man det så mysigt som på bilden och du somnar in tätt intill och man sitter kvar och bara njuter av din skönhet.

-Patrik