Morgnar

Jag påbörjade denna text för länge sedan. Det säger rätt mycket om mig men inget om min kärlek till dig att den inte är klar förrän nu.

I mars så skrev jag:

Den senaste tiden har jag haft fina morgnar. Jag börjar senare på jobbet och får sova tills du väcker mig. Mysigt, du börjar oftast med blandat skratt och små tjut. Lite gnällig låter du men oftast är du glad.

Nanna har även dessa nätter tagit väl hand om dig och vi tar oss ut i vardagsrummet för att leka medan hon sover ut. Av någon anledning så sparkas du i sömnen.

Morgnarna har fortsatt så fort vi har fått chansen. Jag har tagit hand om dig på Tisdag, Onsdag och Torsdags morgnar då jag inte haft lektioner direkt på morgonen. För några veckor sedan hade jag min sista lektion på 8 månader. Jag hade några veckor kvar att arbeta men kunde börja dagen när jag ville, vilket innebar att vi fick fler morgnar. MYSIGT. Nu har jag semester. Jag, du och Nanna är i Nässjö och jag har haft två morgnar med dig här. Du har varit sjuk men är nu i princip frisk. I går morse så var du så slut att du inte ville ta din morgontupplur någon annanstans än i min famn. Vi mös och sen somnade du och jag såg ett avsnitt av Smallville med dig liggande i famnen.

I morse så lekte vi en stund och sedan du och mormor. Mormor la dig för att sova i din vagn och jag vakade över dig. Du vaknade efter en sovstund och var ledsen. Jag gungade dig och höll dig tätt intill mig och du blev glad och lycklig igen. Lite senare skulle jag duscha och du fick följa med. Du satt skeptiskt på badrumsgolvet och tittade osäkert på duschvattnet. Med lite hjälp vågade du dig in och sen hade du blandad glädje, förundran och skräck för vattnet som bara rann och rann och rann. Glädjen tog överhanden och vi hade en trevlig morgonlek och plaskade i vattnet. Det kanske är livet jag har framför mig. Du jag och en massa mys.

Puss
//Patrik